Märkligt

Under och direkt efter broloppet var min tanke; aldrig mer! Men nu så här 24h timmar efter så är man sugen på det igen. Visst smärtan och ansträningen är jobbig som f*n, men känslan att klara en för mig så här stor utmaning är rätt trevlig. Jag kommer säkert göra flera sådana här dumheter i mitt liv. Jag gillar all uppståndelse som blir runt omkring. Så nu funderar jag på vad nästa grej kan bli. Ett marathon vore jäkligt coolt, men blotta tanken på att springa broloppet x2 får mig att blekna. Någon som har något tips?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0